Karin

19 mars 2010 12:24

det är ingen lätt diskussion, men som specialistsjuksköterskan inom onkologi och palliativ vård (cancervård och vård i livets slutskede) sa; jag är glad att det inte är tillåtet så att jag måste vara den som gör det... den palliativa vården i sverige är väl utbyggd och det handlar "helt enkelt" om att vårda symtomlindrande så att man ska SLIPPA lida när man är döende. Det handlar varken om att förlänga eller förkorta livet, utan att man ska må så bra det går till slutet.

I en sån här situation som det skrivits om i aftonbladet osv, så är det ju lite svårare visserligen, men jag tycker nog ändå inte att det ska vara ok med dödshjälp på det sättet... jag kommer som sjuksköterska vara glad över att lagen finns. Vad händer om personen ändrar sig? men inte hinner meddela sig.. man har alltid rätt att ändra sig, och är man svårt sjuk har man bra dagar och dåliga dagar.. nej jag har svårt att se hur det skulle kunna fungera på ett sätt som är utan risker och följder osv.

Zandra

19 mars 2010 13:19

Lyssnade på Flickan och kråkan medan jag läste ditt gamla inlägg om jobb. Haha, vilket par vi blir du och jag! En som vill ha sexiga jobb och en som vill ha uniformerade ^^ Undrar vad det säger om oss? Det får vi filosofera över i påsk! :)
Jag måste också göra en lista över mina jobb! Även om jag inte haft så många.

Jag kommer absolut hälsa på här sen. Tycker om mina kollegor som personer. Och vi är ju bara 4 pers här så man kommer varandra ganska nära för att vara en arbetsplats. Känns nästan mer som en familj. Och det är väl därför jag slitit ut mig så. Jag har blivit FÖR personligt engagerad.

Margita

19 mars 2010 18:25

Svår fråga det där med dödshjälp men jag håller nog ändå med Karin med sitt inlägg.
Hihi....såna katter vore väldigt bra att ha!! :-)

Sussi

20 mars 2010 11:05

Är man klar i huvudet och ingenting mer kan göras så anser jag att man ska få bestämma över sitt eget öde.