Hej alla fina!

Idag är det visst Valborg, den har spenderats med att grovstäda ugn och dusch här hemma,

ska snart berätta varför.

När jag var liten var Valborg speciellt, på Öland åkte vi alltid ut till majbrasorna där det ofta fanns mycket folk, kör och ibland något litet lotteristånd och matstånd. Det var supermysigt.

Nu mera firar vi inte så mycket, det hinns inte riktigt med och sedan dog min morfar för precis 6 år sedan, så jag förknippar ofta valborg lite med hans bortgång.

Idag har vi som sagt haft fullt upp hela dagen, vi förbereder nämligen här hemma för besiktningsman nästa vecka, veckan efter fotograf och i slutet av maj ska vårt lilla hus ut till försäljning.

Vi vill flytta närmare staden, närmare mitt nya jobb framförallt och bo lite större.

Men för att vi nu ska kunna köpa måste vi sälja, utan försäljning inget bra huslån.

Lite pirrigt är det, mycket kan ju bli galet... vi kanske inte får några bra bud på vårt hus, besiktningsmannen hittar kanske ett stort dold fel vi missat, vi kaske säljer men inte hittar något att flytta in i i tid....

Framförallt nu så gäller det att röjja röjja, städa städa och röjja och städa lite till.

Längtar verkligen efter att få vara lite social och FÅ SOVA, vilken tur att fina Johanna har bloggträff nästa helg så får jag i alla fall den sociala biten, hur mycket sömn det blir får vi se....

Johannas förra bloggträff var nog den trevligaste träff jag varit på !!

Gå gärna in på hennes blogg och rösta på henne på besökstoppen, det är hon värd!

Ska jag berätta en hemlighet... DET FINNS INGA PERFEKTA FÖRÄLDRAR !!

Blir lite trött på uttrycket att "du är perfekt förälder till just ditt barn", nej snälla VAR inte det.

Barn ska inte behöva nå upp till ett perfekt ideal, de ska få veta att alla människor har brister och gör misstag och det är okej, det är hur man hanterar sina misstag som är det viktiga.

Man få bli arg, man få vara trött efter 2 års sömnbrist, man får bli stressad ibland.

Jag har höjt rösten mot Emil vid tillfällen då det inte varit riktigt befogat, bara för att jag varit så otroligt trött. När jag dock har insett detta har jag kramat om, bett om ursäkt och förklarat.

Det är klart det inte är okej att stå och skrika på sitt barn stup i kvarten och tro att allt är okej med en ursökt, men vi brister ibland som föräldrar, vi ÄR inte perfekta människor. 

Jag följer väldigt få "kändis-bloggare" eller "kändis-instagrammare" för att det kryper i mig när jag bara ser "perfekta" hem, med "perfekt" leende människor. Det känns inte äkta!

Jag tror dessutom att detta är något som blivit lite av ett "problem" i dagens samhälle. Alla foton och intryck tar vi till oss och många gånger blir de omedvetna krav.

Visst kan vita perfekta inredningsbilder ge mig inspiration, men jag vill se något mer och gärna en dammtuss eller lite skit i hörnen.

Gör era barn tjänsten att vara mänskliga.

VISA att ingen är perfekt för det rimmar dåligt att säga att det är okej att göra misstag men aldrig begå eller erkänna dem själv.

Det är nog ingen slump att ungdomar har mer ångest än någonsin, vem kan nå upp till bilden av att vara:

25 åring med bra jobb, partner, hus/lägenhet, vara förälder, ekologiskätande, cupacakebakande, partydansande, välberest, bloggande, återbrukande supermänniska !!

Åtminstone lite suddig, felvikt filt och pappershög i bakgrunden på denna tårtbakerskan

Jag har en förbaskat segdragen förkylning som verkar bli värre istället för bättre.

Jag c-vitaminbombat, jag har försökt jobbat mig igenom det, men verkar det inte som varken c-vitamin, jobb eller frisk luft biter. Det får nog bli till att prova vila och vätska i morgon.

Jag jobbade som sagt hela förra veckan även om jag släpade mig till jobbet på fredagen, men jag kunde ju inte missa fredagsfikan, speciellt då det var min tur att bjuda!

Bakade denna mumsiga favorit, chokladbollstårta!!!

Recept? Finns under fotot.

Chokladbollstårta:

13dl Havregryn

3dl Floursocker

½tsk Vaniljpulver (eller 1 tsk vaniljsocker)

1dl Kakao

2 dl Nutella

½dl Kaffe

400gr rumsvarmt Smör

Rör samman allt i en bunke, tryck ut i en form (gärna silikonform) smörjd med rapsolja och låt stå i kyl minst 2 timmar. Servera med bär , eventuellt dekorera med pärlsocker eller nutella.

Otroligt enkel att göra och riktigt mumsig!

Som sagt...

Inte så ofta som förr, men jag tittar in i alla fall.

Hur har mina dagar förändrats sedan vi pratade sist.

Jag har struktur!! Visst jobbar jag mer, men jag kan planera in saker i min ledighet.

Som ett resultat av detta planerar vi mer, vi KAN planera mer och jag har inte 6 dagar semester i sommar utan nästan 6 veckor!

Jag är mer mig själv igen, så mycket gladare och mer energi.

Sist men inte minst en knasig förändring.... plötsligt bär jag mer byxor än kjol. De kjolar jag hade kändes inte så kontorsmässiga förrut de kortare och dem har de varit lite för kallt för.

Nu ska maken ha datorn, så jag lämnar er med ett litet löfte om framtida inlägg (snart) om feminist, barn, mäklare och bloggträff!   Det ni !!!

Kram på er !!  

Ja den där "pausen"

Det finns så många faktorer.... så här kommer ett sådant där otroligt avskalat och ärligt inlägg.

Jag jobbade och trivdes, blev gravid och när jag kunde tro på att allt skulle gå bra denna gång så var jag en lycklig och harmonisk mamma. Detta höll i sig ungefär tills jag slutade amma och gick från mammaledig till arbetslös.

Det hände något, något med kombinationen extrem sömnbrist (ja småbarnsföräldrar sover dåligt, men vi sov nog lite sämre än många), hormonförändringar pga ammningen och att jag faktiskt blev just arbetslös.

Jag var helt slutkörd och pågränsen till en utmattningsdepression, jag hängde knappt ihop vissa dagar, jag hade tillochfrån ingen livslust och ångestattacker/stressattacker. Hade otroligt dåligt samvete över att jag inte var den syster, vän, fru och framförallt mamma som jag ville vara, som jag brukade vara.

Jag har först nu insett hur olik jag måste varit mig själv.

Första förändringen kom när jag blev timanställd i en sjukhusväxel. Underbara kollegor och ett roligt jobb, men jag var redan slutkörd när jag började och att köra igång en timanställning med en liten som sover dåligt och både dag/natt- och helgpass, ja det slet otroligt mycket på mig.

Det värsta var ändå att aldrig riktigt känna att man var ledig, att man måste ta de pass man blev erbjuden för att både visa framfötterna och även för att ekonomiskt klara de perioder man inte fick så många pass.

Sedan kom detta jobbet....

Ett jobb jag först var tveksam till som nu visat sig vara det bästa beslut jag tagit. Jag trivs så otroligt bra, jag har fasta tider, en underbar chef, superbra kollegor och får MASSOR av beröm.

Visst... jag pendlar 1½ h/dag sammanlagt, men det är det värt och snart byter vi lokaler, då blir det lite närmre.

Vi håller dessutom på att sälja vårt hus och hoppas hitta ett hus närmare min nya arbetsplats!

Det är väl en liten summering....

Timanställningar borde ses över, både dem, projektanställningar och bemanning sliter ut människor i onödan och kostar mer än de smakar. Bra som kortsiktiga lösningar, men ärligt talat är de sällan kortsiktiga, de flesta har de anställningsvillkoren i flera år !

Fy fasen !

KRAM på er alla fina !!!

Hej ... det var ett tag sedan.

Först och främst, tack!

Jag har fått så många fina kommentarer, jag har tillochmed fått mail under tiden jag varit borta.

En kombination av att jag saknade ER mina fina bloggvänner & läsare samt att jag mår bättre och viss utpressning från söta fröken Johanna har äntligen satt mig här framför datorn igen.

Jag ska försöka berätta i ett eget inlägg om varför jag tillslut inte orkade blogga, det som ändå alltid varit min ventil och glädjekälla, men det viktigaste nu är att jag mår otroligt mycket bättre och en stor anledning till det är mitt nya jobb.

Jag har fått en tillvidaretjänst på heltid, jag är nu mera statsman och jag älskar det!

Fasta tider gör att jag kan planera tiden bättre och pga flextider har jag möjlighet att sluta tidigare ngn dag i veckan och få lite mer tid med Emil. Dessutom är jag ledig när jag är ledig.

Sedan får jag även väldigt mycket beröm och uppskattning, det har jag visserligen fått på tidigare arbetsplatser också, men på något sätt betyder det mer när det även syns rent praktisk på lön och anställningsvillkor. Jag vågar tro på det och har fått ett kvitto på vad jag faktiskt har vetat även innan, att jag är jäkligt bra på mitt jobb.

Jag har hittat självförtroendet och tryggheten i mig själv igen.

Så, på kärt återseende fina vänner.

Jag kommer inte skriva lika ofta som förr, men förhoppningsvis roliga och intressanta inlägg   

Det blir lite om Johannas kommande bloggträff, lite om barnuppfostran, samhällproblem och lite roligheter.

Stor kram till er alla

Bjuder på en selfie från påsken