Jag blir tårögd och stället mig upp och applåderar, han är så bra Marcus Birro.

Hans krönika om sorg var underbar, den fick mig att tänka på ngt jag läste en gång.

Jag har lagt ut den på bloggen en gång förrut , men den är så fin att den får titta fram igen.

Det vackraste hjärtat

En ung man stod på stadens torg och förkunnade att han hade det vackraste hjärtat i hela bygden.

En stor publik hade samlats och alla beundrade hans hjärta för att det var så vackert.

Det var inte en endaste rispa eller märke i det.

Ja, de var alla överens om detta sannerligen var det vackraste hjärta de någonsin sett.

Den unga mannen blev så stolt att han började förkunna ännu högre om

sitt vackra hjärta.

Plötsligt närmade sig en gammal man och ställde sig längst fram i publiken och sa:
”Ditt hjärta är inte på långa vägar så vackert som mitt.”

Publiken och den unga mannen tittade på den gamle mannens hjärta.

Det slog med starka slag, men det var fullt av ärr och det fanns ställen

där man såg att bitar hade tagits ur och ersatts med andra bitar som passade dåligt

så att det hade blivit taggigt och kantigt där de satts in.

Det fanns t o m ställen där det faktiskt fattades bitar och där det hade blivit djupa hål.

Publiken stirrade, hur kunde han säga att hans hjärta var vackrare tänkte de.

Den unge mannen tittade på den gamle mannens hjärta,

såg dess tillstånd och skrattade.

”Du måste skoja, jämföra ditt hjärta med mitt,

mitt är perfekt och ditt är fullt av ärr och märken.”

-Ja, sade den gamle mannen, ”Ditt hjärta har ett perfekt utseende,

men jag skulle aldrig vilja byta mitt hjärta mot ditt.

Du förstår, varje ärr representerar en person som jag givit min kärlek

 jag tar ut en bit av mitt hjärta och ger till dem,

och ofta får jag en bit av deras hjärta tillbaka

som passar i den tomma platsen i mitt hjärta,

men eftersom bitarna inte är exakta så finns det lite taggiga kanter på mitt hjärta,

men dessa vårdar jag ömt för de påminner mig om den kärlek vi delade.

Ibland har jag gett bort bitar av mitt hjärta, men inte fått någon bit tillbaka av den andra personen.

Det är därför jag har en del tomma hål i mitt hjärta

- att ge av sin kärlek är att ta en chans.

Trots att dessa tomma hål smärtar och står öppna, så påminner de mig om den kärlek jag har för dessa människor och hoppas att de någon gång kommer tillbaka och fyller det tomma hålet i mitt hjärta som står och väntar på dem.

Så nu kanske du kan se vad verklig skönhet är?”

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det är något speciellt med de där första.... Första tårtbiten Första steget Första resan ..... Första karusellen !!                    Det kommer inte bli det sista .... speciellt det lilla parisehjulet Emil älskade ...

Jag har gått upp något kilo och det är nog för att mitt hjärta blivit så tungt så tungt. Jag tror mammahjärtan ofta väger tyngre än andras..... (och vissa pappan-hjärtna med så klart). Det är en massa spännande på gång i våra liv nu och mycket av d...

Semester.... ahhhh ljuvliga semester.... typ! Okej jag får faktiskt vara liiite bitter att hösten började samtidigt som min semester och för att det faktiskt är lite svårt att slappna av när man förbereder för flytt. Dessutom så fick vi ställa in...

Jag läste just en fantastiskt sorglig krönika av Staffan Landin (läs den gärna här). Den handlar om flyktingfrågan och framförallt om det orimliga hat den frågan väcker och troll .... jävla troll. Jag har ingen sympati för de människor som via r...

.. SER JAG UT NÄR JAG FÖRSÖKER GÖRA SIT-UPs.....