Mia

18 januari 2012 16:11

Du är så duktig!! Säg till om det är något du vill ha hjälp med sen (jag kan ju smita ner till dig i förväg hehehehe så får husbandet komma efter trallalalalalala)

kramkramkram

Linda-Mamma till Afred

18 januari 2012 17:12

Men ÅH vad roligt, kul att komma då man själv inte anordnar ngt;)Såå räkna med mig!
Jajaaa då är jag med på vad du menar,hehe..mysigt med ett sådant rum i huset!
Åh duktig du är,träningsvärk idag,för det har jag.mohahaha..Imorgon blir det gymmet igen, jag kommer aldrig bli av med min träningsvärk..

Johanna

18 januari 2012 18:30

Ser fint ut, spännade! Håll oss uppdaterade! :)

säger som Mia hojta till om du behöver hjälp! :)

Hanna

18 januari 2012 18:56

Håller med Mia! Du är verkligen jätteduktig! Säg till om du vill ha hjälp med något :):):) Liksom därför jag nämnde mig på min blogg, du är så duktig och tar tag i sånt där som många skulle vilja göra men inte gör ;)
Antar att jag är medräknad bland de tretton ;)?
Många kramar

Rinki

18 januari 2012 19:32

Hej gumman,
det låter som att du har planerat något jättefint, jag hoppas verkligen att det går vägen. Det vore jätteroligt att vara med, dessvärre så tror jag inte att jag kommer att ha pengarna till det.

Sv: Tack, pajen blev faktiskt jättegod så jag är nöjd. Var lite rädd för att det skulle bli dåligt, i och med att det var första gången, så stämningen i köket var till en början rätt så hektisk, hehe.

Det är ett jättebra sätt att bearbeta känslor på, fortsätt att skriv om du känner att det är något som hjälper.

Kram

chris

18 januari 2012 21:11

det där låter ju jätte kul :)

Margita

19 januari 2012 08:33

Dina planer om en bloggträff är helt underbar! Jag hade kommit med på stört om det inte vore för ekonomin, som är i botten. Hoppas det går vägen! Så himla trevligt initiativ! Där får de av mina vänner som ännu inte fattat grejen med dator sig en tankeställare, hoppas jag. Kontakter via datorn kan leda till verklig vänskap irl. Toppen! :)
Ja, jag är verkligen glad att jag är social på det sättet. Min syster avundas mig för det, hon är inte alls sån. Men jag tror det har hjälpt mig väldigt mycket i min ångest.
Nu närmar det sig för Agnes, jag är lite nervös faktiskt för hennes operation.

malin-helena

19 januari 2012 08:55

Åååh, spännande, spännande, spännande! :D
Jag är fortfarande på, om inte jobbet hindrar mig då. :P

Du har helt rätt inställning till träningen. Bara att komma igenom första inlärnings perioden. Sedan går det som en dans. :)

Jag såg mailet igår, men hann inte svara innan jobbet. Men nu ska du nog ha fått något på e-posten med. :)

Ha en fin dag Vivi!
Kram