Min fina bloggvän Margita skrev ett så starkt fint inlägg om sitt handikapp och gav mig inspiration till att skriva detta.... tack vännen!
De flesta av oss har lärt oss att kompromissa, att det är något bra ! Frågan är bara hur mycket ?
För ärligt talat har jag alltid tyckt jag varit en mästare på att kompromissa, men när man hela tiden väljer bort sig själv och det man själv vill, då är det ju egentligen inte en kompromiss ?
Eller hur ?
Jag kan visst säga vad jag vill och önskar, men hamnar ändå ofta i situationer där jag nästan slår knut på mig för att anpassa mig efter andras behov oavsett om de faktiskt bett om det eller inte.
Jag misstänker att en hel del kanske känner igen sig i detta.
Grejjen är att ingen kommer göra detta åt dig.
Det är något man måste lära sig själv och jag håller fortfarande på att förska lära mig att komma på vad JAG vill och vilka gånger jag faktiskt kan säga nej.
Bara några tankar så här på måndags kvällen!
ATT INTE KOMPROMISSA BORT DIG SJÄLV GÖR DIG GLADARE !
Life of Johanna
20 januari 2015 19:35
Hej!
du får denna kommentaren för du tävlat hos mig innan. Nu har jag en ny tävling uppe på bloggen som du kan delta i. Du hittar den här
http://lifeofjohanna.se/2015/january/tavling-i-samarbete-med-lugna-lyktan.html
http://lifeofjohanna.se
Margita
20 januari 2015 20:21
hihi, så det var därför mitt besöksantal sköt i höjden igår! :) Tack för det! :)
Vad roligt att jag inspirerar och att du tyckte om inlägget. Det var fler som gjorde märkte jag och fler som kände igen sig.
Detta med att kompromissa är intressant. Jag kämpade med det i många många år....först visste jag inte riktigt vad jag egentligen själv ville...det var så sammanblandat med andras viljor så jag kunde verkligen inte skilja ut vad som var jag. Det kom så småningom och när jag var 50+ fast det blev en dipp när jag var ihop med en man...sen jag skilde mig från honom gick det absolut rakt ner, men sen...rakt upp!!!
Det var jag det, jag har tagit tid på mig att bli vuxen....;)
Kram
http://sengas.bloggplatsen.se
Clin
20 januari 2015 20:51
usch ja. Det där känner jag igen, tyvärr.
Vill alltid ställa upp och vara alla till lags. Men vad tjänar jag på det i slutändan? Jo att allt jag vill göra förblir en dröm.
Hoppas din dag har varit underbar gumman
Kram
http://emmaclin.blogg.se
Life of Johanna
21 januari 2015 18:35
Ja, men imorgon skall jag fixa lite inlägg som jag bara kan publicera när jag inte orka använda hjärnan när kaoset blir för stort, men jag hoppas det inte blir så mkt mer kaos nu :) kram
http://lifeofjohanna.se
Annie
21 januari 2015 20:06
Sv: Tack så mycket!! :)
Ja precis verkligen, lika bra att ta sig upp så fort det går ;)
Imorgon blir det nog träning igen haha, helt beroende ;)
Har mått bättre idag och haft mindre ont, skönt :)så känner att träningen hjälper mig :)
Bra inlägg :) Det är ju lika viktigt att välja sig själv, om inte viktigast! ;)
Kramar!
http://www.lifebyannie.bloggplatsen.se