Ja... man vill helst inte börja morgonen med att Lilleman börjar vakna samtidigt som katten får ett epilepsianfall.
Det blev till att ta hand om katten i första hand med en skrikande Emil i vaggan. Angeliques anfall är som tur är inte så långa, men hon hade tyvärr en full blåsa denna gång så det blev till att snabbtorka av golvet och sedan tvätta mig själv nogrant innan jag fick ta upp en väldigt ledsen & hungrig liten Emil.
Dock så fick jag faktiskt sova en timma extra i förmiddags då jag prövade att lägga honom en stund efter ammningen, han var visst lika trött som mamma.
Igår hade vi fullrulle, frukostdejt med jobbarkompisara som också är mammalediga, BVC och sedan fika med tjejjorna på eftermiddagen (hmmm kanske är därför både jag & Emil är extra trötta idag).
Det var dock mysigt att ha mycket att göra för en gångs skull, det blir ju lite ensamt här hemma ibland.
Emil växer i alla fall som han ska och är tidigt med att prata (dvs jollra) och greppa saker. Nu ska jag bara få honom att titta lite mer åt höger & öva nacken med, men Emil är definitivt envisare än sin mamma.... *suck* han måste helt enkelt fått den sidan från maken...
Elefantskallran från momma & moffa är en favorit nu !
trollet
9 januari 2014 14:16
Men så roligt att höra från dej!! Hoppas allt är toppen trötthet borttaget=)) Sockermonstret är mäktigt men går att lura;)
http://lchftrollet.blogg.se
En plats i solen
9 januari 2014 19:17
åh tråkigt hon fick ett anfall :( Skönt ni fick sova lite på förmiddagen när ni båda var lite trötta :)
Det är kul många kommenterar, men jag svarar när jag hinner helt enkelt och har tid, och känner för det... svara bara på några igår sen gick jag och lade mig. Jag var med trött, försov mig i morse.... kroppen är inte van vid hårt slit igen
kram
http://enplatsisolen.bloggplatsen.se
Margita
9 januari 2014 21:06
kära nån då, som det kan bli :( hur länge håller anfallen på?
Förstår om du kan tycka det blir ensamt ibland...men bra att du kan ta dig ut emellanåt och träffa folk!
Har du fått uppgifter från BVC att träna Emil eller har jag fattat helt fel?!....
http://sengas.bloggplatsen.se
Ida
9 januari 2014 21:40
Oj, det var ett bryskt uppvaknande. Stackars kissen. :/ Förstod hur du resonerar och agerade. Hoppas morgondagens uppvaknande är mycket bättre.
SV: Ska säga det. Hoppas inte de ringer igen. :)
Jag mår mkt bättre. Det var som om jag kände mig som när man börjar bli sjuk, men det bröt aldrig ut. Har haft lite ont i ryggen och varit trött. Men nu är det bra igen. Knepigt!
Tack för att du frågar. <3kram
http://lilla-pys.bloggplatsen.se
Camilla
10 januari 2014 08:18
Ops, förstår det blev stressigt med både katt och barn som behövde dig samtidigt! Skönt du fick sova lite extra, sånt är värdefullt! Borde själv gå och lägga mig en stund nu när lillan sover, hon höll mig vaken hela natten...zzz....
http://radhuslivet.blogg.se