Alltså ...denna lille kille, denna lille cooling i reafynd från Lindex...
Jag älskar honom så det gör ont och vi har haft sååå mysigt i helgen och idag fikade vi med BB-kompisen Ida och hennes mamma och det är alltid mysigt. Idag var en ovanligt härlig dag....
MEN.... jag är trött, så in i själen trött!
Han sover bra vissa nätter, ibland flera och han är otroligt snäll denna lille kille så man skäms över att klaga, men helgen och början på veckan har varit en bergodalbana, ena dagen upp och andra ned.
Jag är i sådant otroligt stort behov av att få lite ensamtid, att få ligga en förmmidag i sängen eller framför TVnhelt ensam i vårt hus. Visst har man kommit iväg på lite event och annat och tillochmed sovit borta en natt, men just det där att göra ingenting i några timmar...
Så är det att var mamma... ibland vill man faktiskt bara vara Vivi.
I veckan blir det firande av svärmor på fredagen, det är restaurangveckan så vi passar på att äta middag. Sedan sover svärmor över och hon, maken och Emil åker in till henne på lördag och är där hela förmiddagen. Jag ska köpa hem lite godis se en film och bara njuuuuuuta ensam i soffan!
SKanske blir det lite tid med syster på eftermiddagen/kvällen och på söndag firar vi hennes födesedag!
Det är måååånga som fyller år i Juni !
Har ni någon månad då "alla" verkar fylla år ?
Har ni någon erfarenhet av hur det känns/kändes när era barn var mellan 6-12 mån. ?
Margita
10 juni 2014 23:31
För mig fyller "alla" år i mars och i månadsskiftet november/december.
Jag kommer väl ihåg hur det var när mina barn var mellan 6 mån och ett år. Min son var en väldigt aktiv baby, började krypa vid 6 månader, gick vid 8. Jag hann inte med, var ständigt trött, fick inte sova en enda natt och jag blev aldrig hjälpt på den fronten av barnens far :( Vi är så fixerade vid att vara lyckliga och lyckade idag så vi glömmer bort att livet inte alltid går på räls. Att ha småbarn är verkligen ett slitgöra och ibland vill man bara skrika, gråta och få vara ifred en enda minut! Men det är nog också olika hur man hanterar situationen. En del älskar när det händer saker hela tiden. Jag behöver ibland lugn och ro och få vara för mig själv och den ekvationen går ju inte ihop när man har små barn. Det är bara att bita ihop och göra det bästa man kan. För mig blev det ibland kaos och inte alls bra, men så är också livet. Ibland. Men allt det där vet du redan Vivi!
Det svåraste och samtidigt det härligaste och det bästa som händer oss i livet är väl när vi får barn! Men som sagt, det går inte alltid på räls...
KRAM
http://sengas.bloggplatsen.se
Camilla
11 juni 2014 19:57
Mina barn är stora nu, 20 och 16 år och kan väl säga att jag har glömt hur jobbigt det var, men vet att min dotter som är störst var det lättast med, hon började sova hela nätterna ganska tidigt, ca 3 månaders ålder, medan min son som är minst, han var jobbig på nätterna i över 2 år. Nu när dom är stora så saknar man småbarnstiden lite grann, men njuter även av att kunna göra vad jag vill nästan när jag vill. Ta vara på småbarnstiden och lek och ge honom mängder med kärlek. Kram!
http://camillamelcker.blogg.se
Jenny
13 juni 2014 17:47
Se till att "unna dig å götta dig" i helgen som Tabita säger! ;-)
I Johans familj fyller nästan alla år i och runt februari. 24 januari, 12 februari, 16 februari, 20 februari, 27 februari, 4 mars och 9 mars. Och det där ska vi utöka i nästa år om allt går som det ska! :-P
http://jennyelin.bloggplatsen.se