Så inne får man sitta när mamma är ute på promenad, fy vad fuskigt!

När detta fotot tog hade ju min sele gått sönder (läs här) så jag fick snällt vänta på min tur.

Visst är mamma & jag lika, matte gillar detta kortet för det ser ut som en spegelbild i fönstret, men jag lovar, det är mamma på utsidan och jag på insidan!

Lite inspiration från Aftonbladets artikel :

http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/supersommar2009/article5540166.ab

och även Zandras blogg gör att det är dags för ett minnesinlägg igen och denna gång från den första gången jag besökte Hultsfredsfestivalen,

året var 1997....

Jag kunde knappt tro att det var sant, jag skulle få åka på Hultsfredsfestivalen med Fia & Emilia, trodde aaaaalrig mamma skulle gå med på det, men jag var ju faktiskt 17 år, Fia var där första gången när hon var 16 ! Vi skulle bo med Fias kompisar, de var ett helt gäng, de kom nästan en vecka innan festivalen och slog upp ett helt läger på området. Det var nog delvis därför mamma gick med på det, vi var ändå ca 30 pers som kunde hålla koll på varandra och varandras saker!

Jag hade inte ngt bra självförtroende och inte koll på killar alls, klart jag blev smickrad när tältgrannen flörtade som fasen med mig, det slutade med att vi hånglade i deras stora armétält, han var ju söt, typ, han tyckte ju jag var söt och det var ju nästan viktigare!

Han ville göra mer än att hångla och nej, det vilel definitivt inte jag!! Ish! Jag hade ju inte kysst många alls , ännu mindre haft sex så jag sa att jag var trött och gick och la mig i vårt eget tält!

Nästa dag försökte jag undvika honom, det gick hur bra som helst för han verkade inte leta efter mig alls, han ville nog hellre strula med ngn som ville ha sex. Dessutom var han gammal, han var 24 år, hela 7 år äldre än mig, ish! :P  ( inflikad kommentar: ha ha 24 år ..gammalt ??? ha ha )

Hela festivalen var sååååå häftig, bara det att få se så många band! Jag blev kär i ett surfigt band som hette Barbwire och älskade syntbandet And Ones spelning. Jag kommer även ihåg hur facinerande det var att det var så många killar som stötte på en. Hur ytligt det än kan verka höjde det verkligen mitt självförtroende, för inte var det högt inte. 

Jag träffade en kille som var irån Halmstad, jag hade spanat på honom i skolkatalogen  ....han var ju såååå söt! En skejtarkille som vi kallade fisken för han hade ett fiskhalsband i katalogen. Vi strulade lite grann, men han verkade också vara ute efter sex *suck*

Festivalen gav mig så många underbara minnen, spelningarna, de wookade champinjonerna med vitlökssås, de små tältbutikerna med roliga kläder, ravetälten och människorna.

Ett av de minnen jag fick med mig hem var av Jon, den söta killen från dalarna, vi träffades sista kvällen. Vi höll kontakten under sommaren, han hälsade på mig och flyttade t.o.m till Halmstad för att plugga, men det blev inte mer än en sommarromans.

Det blev fler år på Hultsfred efter det och även om så mycket dåligt kommer fram om festivaler och vad som händer på dem, så kan jag bara säga att de gav mig otroligt mycket. Jag blev självständigare och självsäkrare av de festivalerna jag var på ! 

....dags för ett minne igen kanske ? :)

Detta var precis ett år innan jag lämnade stockholm för gott och det var när jag lämande min dåvarande sambo....

Jag gick på överskottsenergi, jag hade varit uppe hela natten och städat efter avslutningspuben jag varit ansvarig för. Gud vad roligt vi hade haft, men jösses vad mycket det var att städa, det hade tagit hela natten.

Han hade lovat att träffa mig här på perrongen, var någonstanns var han!!! Tåget går ju när som helst!!!

Jag kände hur adrenalinet pumpade i mina ådror, ni vet hur det är när man gått utan sömn i över ett dygn, man kan verkligen känna vågorna av energi och adrenalin som pumpar. Fan också, jag måste ta detta tåget, i värsta fall får han väl skicka sakerna eller köra ned med dem, han visste ju vilken tid tåget går. Han visste också att jag var tvungen att jobba sista dagen i stockholm.... sista dagen ....

Jag tog med mig den väska jag hade och min kasse med studentoverallen och gick på tåget, jag ville hem, jag kunde inte vänta längre.

När jag hittat min plats ringer han, det var i sista sekund. Han springer på tåget lämnar av två väskor , tre kassar och ....en korg???

- Jag ville ge dig ngt, lite frukt på resan och en avskedspresent, du får honom, det var du som ville ha honom mest....

"Honom" var ett gosedjur vi tjafsat om, vi ville båda "ha vårdnaden"... 

Det är bråttom, tåget går snart. Vi tittar på varandra och det slå till i magen, det är sista gången på länge vi ses, det är sista gången vi ses som par, nästa gång är det bara för att hämta det i lägenheten jag inte får med mig nu ...  

Vi, nej JAG gjorde slut för två veckor sedan, vi fortsatte bo ihop de sista veckorna och vårt förhålande har konstigt nog aldrig varit bättre.

Det känns som vi varit så nära, så förälskade igen och nu klippS bandet av så tvärt, så plötsligt....        

Mina väskor och kassar ligger spridda på sätena runt omkring , vi ger varandra en snabb kram och ett vemodigt leende, sedan måste han gå av, tåget har nästan börjat rulla...

När tåget börjat gå hör jag en liten röst ...

- Är det din kasse?

Det är kassen med overallen, den skulle han egentligen tagit med och förvarat åt mig.

Då kommer de, tröttheten, smärtan.... allt brister och jag får inte fram ngt annat svar än tusen tårar, det var den värsta tågresan i mitt liv.

Som tur är så har historien ett lyckligt slut eftersom lämna honom var en av de bästa sakerna jag gjort för mig själv och nu har jag ju hittat min riktiga drömprins!!!

Jag har ju i mitt senaste inlägg i kategorin minnen skrivit om lite hårresande minnen ;)

Jag lovade då att fortsätta berätta om den där dejten, den där med killen som ville att jag skulle slänga med håret och svanka *fniss* (Läs hårresande minnen för mer info) så här gick det sedan....

Ja ja, det kanske var ett skämt som blev fel, han verkade ju ändå rätt gullig. Vi skulle kolla på film och eftersom jag delade lägenhet med en kompis så var vi i mitt rum i min säng/soffa.

En bit in i filmen så frös jag en massa och var riktigt trött, jag frågade om han hade ngt emot om jag kröp ned under täcket. Jag påpekade att jag inte ville att han skulle få fel signaler, men jag frös. Han tyckte det var helt okej, lite försiktigt frågade han om han också fick krypa ned och hålla om mig lite.

Fin fråga, söt kille , klart jag inte tackade nej till det.

Han verkade dock ta lite tid på sig, krånglade med ngt bakom min rygg, jag undrade vad han gjorde och han sa att han bara skulle ta av sig sin stora stickade tröja ....

Jag känner hur han kryper ned under täcket och lägger en arm om mig, myyyyyys . . . . . eller kanske inte....

Han var näck!! Spritt språngande naken!!!

Hur jag inte kunde fatta att han klädde av sig så mycket förstår jag inte än idag, han måste varit smidig som en ål! Jag måste erkänna att det tog ett litet tag innan chocken släppte, tillslut vaknade alla mina försvars receptorer till liv iaf och han åkte ut ur lägenheten huvudstupa.

Det förvånande med detta är att han blev sur på mig, jag hade sagt till från början att jag ville ta det lugnt och inte ville ha sex och HAN blir sur på MIG!!!! Pffffhhfhf...

Denna historien har blivit nästan en skröna i mitt kompisgäng, de tycker iof det nästan var ännu värre med hans hårkommentar :)

Jag kan säga att det där nog var mitt livs värsta dejt!

Som jag lovade kommer här lite hårresande minnen ;)

Jag sitter och jobbar på en av nattklubbarna i stan, det är mitt andra år för det här casinot och jag trivs. Jag gillar speciellt att jobba just på denna nattklubben för folken som gick hit var alltid bra, sällan bråk och stök. Jag hade på mig mina vanliga arbetskläder och håret i en hästsvans när jag lägger märke till en av spelarna till höger om mig, han stirrar. Han märker att jag ser att han stirrar på mig och frågar lite försiktigt

-Är det där ditt riktiga hår??

- Jo, ja ..det är mitt!

- Vad lågt det är, får jag känna på det?

Nu trodde naiva lilla jag att han skulle känna om det var äkta så visst tyckte jag då att han kunde få det bekräftat.....misstag. Killen tar bara inte tag i mitt hår (visserligen inte hårt) men han luktar på det ....ett djuuuupt andetag...ish! Läskigt! Det tyckte de andra spelarna också som högljutt kommenterade det hela, jag tog tillbaka mitt hår väldigt snabbt...

2) Det är andra dejten, killen har precis kommit hem till mig för vi ska kolla på en film, han verkar ju rätt gullig. Jag vet inte varför men jag borstar mitt hår och han sitter på sängen och tittar beundrande på det.

-Du har sånt hår som de har i schampoo reklamerna, säger han.

-Kan du slänga med det som dom gör också ?

Jag fnissar lite grann och antar utmaningen och slänger lite med håret på skämt. Då tittar killen allvarligt på mig och säger:

-Snälla gör det igen, men svanka den här gången!

...... Jag skulle gärna säga att dejten slutade där men det gjorde den inte och det blev värre *skrattar* men det tar jag en annan gång ;)

3) Jag står på dansgolvet och dansar som bara den, jag vet att jag är rätt duktig på det, på dansgolvet är jag aldrig feg, aldrig blyg och jag har inga komplex. Jag älskar att dansa! Jag ser en kille som ser riktigt söt ut och jag vet hur jag ska fåga hans uppmärksamhet, det brukar fungera "Ally McBeal-tricket" , göra som hon den blonda gjorde....

Jag tar ned klämmorna jag satt i mitt hår och där mitt på dansgolvet skakar jag ut det, det som såg ut som lite kort rufs faller ned över hela min rygg. Eftersom det är uppsatt så blir det lockigt och massa volym, det kommer inte hålla sig så men det blir en bra effekt.

Kollar han ??? Jovisst fångade jag hans uppmärksamhet .....

4) Det är en av de sista dagarna i skolan, jag ska flytta från Öland och jag kommer sakna alla jätte mycket. Det ska dock bli ganska skönt att slippa Peter som alltid är taskig mot mig, iaf en fördel med att flytta. Jag står på skolgården och pratar med Ylva när hon plötsligt skriker :

- Spring! Akta!!!

Peter är på väg mot mig med en sprayburk som han tänt eld på , så där så den sprutar eld, han försöker smyga upp bakom mig för att sätta eld på mitt hår .... som tur var lyckades han inte men det var tillräckligt nära...

Nu har ni fått lite hårresande minnen av mig, lite saker som kan hända när man har ett hår som sticker ut lite grann, i mitt fall för att det är så långt.

Mitt hår har gett min både bra och dåliga minnen men framför allt en massa uppmärksamhet, det är mer än bara ngt ytligt, det har blivit en del av min personlighet.

Detta är ytterligare ett "hämnd minne" , denna gång var hämnden inte personlig men det var en kille som betedde sig ganska svinigt...så när jag hade chansen kunde jag inte låte bli att få honom att svettas lite ;)

Oj vad kul vi hade haft, det var alltid lika roligt att festa på Leffes i Tylösand på sommaren, woho det var sommar!!

Vi var på väg hem men som alltid en varm partykväll mitt sommaren, så tar det ganska lång tid innan man kommer hem, man står och pratar med kompisar, någon frågar efter en efterfest, några undrar hur man får tag på en tax osv.

Jag ser en av mina tjejkompisar en bit bort stå och prata med några killar, prata och prata, det såg ut som en utskällning. Jag försökte vara lite diskret och hålla mig i bakgrunden , orkade inte dras in i ngt nu, kunde vi inte bara gå hem...

Jag förstod på min kompis att den ena killen hade haft sex med en av hennes kompisar (Vi kallar henne Marie) och sedan bara dumpat henne, dessutom hade han gett henne klamydia och hade dessutom förnekat det.

Han stod där och såg så jäkla nöjd ut...

- Hur ska jag komma ihåg alla jäkla brudar jag har haft sex med?!

Ropade han till min kompis.

Nu är det så att jag hade haft min beskärda del av så kallade "players" denna sommaren och var väldigt trött på killar som lovade guld & gröna skogar och sedan bara stack ... 

Det är okej med onenightstands enligt mig men var ärliga med det, lova inte en massa saker bara för att försöka få tjejen i säng.

Jag såg rött....

Vi kallar denna kille för Peter, när Peter hade ropat detta vände jag mig om och såg lääänge på honom

Jag: - Tack så jävla mycket!!

Peter:- Vadå ???

Jag: - Det är jag som är Marie !!

Jag vet inte riktigt hur det gick till men mina erfarenheter från teatern kanske gjorde sitt, jag lyckades få honom att tro mig.

Han ställde en massa frågor i början och sa att vi inte alls hade haft sex, men på ngt sätt lyckades jag vara påhittig nog.

Oj oj oj vad killen skämdes, han vred sig som masken på en krok och fjäskade som bara den.

Hur kunde han glömma en vacker tjej som mig osv. 

Han bad flera gånger om ursäkt innan vi skiljdes den kvällen och ärligt talat ... jag hade inte det minsta dåligt samvete för att jag ljög honom rakt upp i ansiktet.

Han hade själv skrytit om att han inte kunde komma ihåg alla sina sexpartners. 

Jag kände mig nöjd med att veta att nästa gång kanske han skulle tänka sig för en extra gång!

Jag kan också berätta att det sprack senare den sommaren, jag blev avslöjad... ha ha ...

Han kände en bekant till mig och jag träffade både två på stan, han blidde lite snopen när han senare fick reda på at jag inte alls var Marie *fniss*  

Idag är han stolt pappa och sambo, han verkar ha blivit en riktigt trevlig kille med ett stabilt förhållande :)

Jag tror knappast det var min förtjänst, jag tror bara han växte upp helt enkelt, det är tur att några av dem växer upp :)

Ännu ett barndomsminne, ett Ölandsminne...

Det är mörk ute, det är tidigt på morgonen. Jag har precis kommit upp ur sängen och slängt på mig lite varma kläder, denna morgonen är det min tur att ta djuren. Mamma står i köket och förbereder frukosten när jag öppnar ytterdörren och går ut i den mörka, kalla vintermorgonen.

Jag kan fortfarande se några stjärnor på himlen, det är iskallt ute, dåligt ide att ta träskorna inser jag nu, men jag har tur det är vindstilla, det händer nästan aldrig på Öland. Några av våra katter tittar slött fram från sitt lilla frigolithus vi byggt åt dem på verandan, undrar vad lillmatte gör uppe så tidigt, vankas det mat tro?

Det ligger ett lager nyfallen snö på marken och det knastrar & knakar när jag går på den, min andedräkt blir till en stor vit plym ur munnen på mig, jag hör ett svagt kacklande när jag går förbi hönshuset, de börjar vakna till liv där inne.

Jag öppnar stalldörren och det ljuvligaste ljud som finns hälsar mig, det är vår underbara Nordsvensk Kina Rina som gnäggar mjukt, detta följs av ett yngre gällare gnäll från den lille Islands hingsten Frami.

Kina Rina säger - God morgon.

Frami säger - Ge mig mat!

Först bär jag ut de tunga vattenhinkarna och knackar hål på isen, det händer att vattnet fryser ibland. Jag går bort till brygghuset där jag sköljer ur hinkarna och fyller på med nytt vatten, fem kilo i varje hand blir tungt för en tolvåring men hästarna måste ha rent friskt vatten.

Sedan gör jag lite rent i krubbarna och häller i morgonmaten, hästarna blir alldels till sig när de hör mig gräva i säcken med kraftfoder.

När hästarna står och tuggarna nöjt stjäl jag några minuter, jag gosar in mig i deras manar, kliar dem bakom öronen och tar djupa andetag i deras tjocka mjuka päls och gosar in mina kalla fingrar i den. 

Detta är det bästa med att mata hästarna på morgonen, det och Kinas "Godmorgon-gnägg".

När jag är klar med hästarna smiter jag in och fodrar hönorna, några av dem ruvar på sina ägg och när de är morgontrötta är det lätt att smita in emd handen och ta de varma äggen som vi ska ha till frukost.

Nu får jag skynda mig, jag småspringer tillbaka till huset och värmen, mina sockar är blöta, dumam träskor, får byta sockar sen. Snubblar över katt-truppen på trappan som väntar på att få komma in i värmen och äta frukost. Väl inne har mamma fått klart varmt te och ostmackor och hon börjar koka äggen direkt, fortfarande varma, medan jag häller upp kattmat.

Det är en konst att bära skålarna de två metrarna till matplatsen med 6 hungriga katter runt fötterna, t.o.m Missan hoppar ur sin korg i köket och lämnar sina små kattungar en stund för att äta.

Väl vid frukostbordet är jag helt slut, trött men lycklig med rosor på kinden efter kylan där ute.

Mamma siter vid fläkten och röker & tar en kaffe medan jag äter min frukost, måste springa upp och byta kläder och borsta tänderna innan skolbussen kommer.

Det är fortfarande mörkt ute när jag pulsar ut för att åka till skolan.... 

Ni som följt min lilla serie av minnen (   inte läst?     Börja med ettan här,

tvåan här och trean här)

Här är det sista minnet från denna sekvens/period av mitt liv, detta är inte trasigt och fullt av vassa skärvor som fortf. gör ont utan bara ljuvt...

En månad hade gått och livet hade börjat rulla på igen i någorlunda takt, jag var lite trasig och det skulle ta ett bra tag innan jag började träffa killar igen, visst träffade jag killar men högst tillfälliga förbindelser.

Jag jobbade med det värsta jobbet jag någonsin jobbat med, jag led varje gång jag skulle dit men jag var i stortbehov av någon form av inkomst hur liten den än var... jag var telefonförsäljare (ja ja, jag vet)

Jag hade en jobbarkompis där, vi jobbade som croupier ihop också. 

En dag kommer hon in på jobber och ser lite så där lycklig och dum ut ..ja ni vet...den där förälskade "looken", hon hade träffat en kille.

De hade träffats ett tag, kanske två-tre veckor och nu trodde hon de var på väg att bli ihop. Efter att jag frågat alla de frågor en kompis frågar när ens vän hittat ngn så började lite för mycket kännas igen och jo då ... naturligtvis var det "min kille" , den där killen, killen som gjorde slut med mig över telefon dagen innan operationen, aborten.

Jag berättade lite grann för henne och han hade sagt till henne att han inte hade träffat någon innan henne på 3-4 månader (lustigt det var vad han brukade säga till mig)

Jag ville dock inte dömma honom ännu, för hennes skull, tänk om han hade blivit blixförälskad i henne... så jag ringde honom.

Killen blev jätte glad av att höra av mig, jo då han hade det bra, han ville gärna träffa mig, ett glas vin hemma hos honom, han träffade inte ngn...

Kompisen gillade inte det hon hörde och vi litade mer på varandra än honom, vi började planera....

Jag åkte hem till honom en kväll, vi drack vin i hans kök, han undrade om jag hade träffat någon (dum fråga för en månad sedan gjorde jag abort) han sa att han inet heller träffat ngn, han sa att han däremot hånglade med en tjej på ett uteställe men det var bara för att hon varit på honom så mycket, inget annat. Han ville fortfarande var singel, han saknade mig. Om han skulle ha ett förhållande nu sa han att han hade velat vara ihop med mig, men han behövde bara få tänka på sig själv denna sommaren trots starka känslor ...för mig.

Jag vred mig nästan av obehag, så jäkla mycket skitsnack...det är ett under att jag stod ut och sdricka vin med denna killen, men vi pratade i en timma ungefär... då ringde det på hans dörr...

Killen såg lite förvirrad ut, eftersom han hade en del "pundar-vänner" antog han att det var ngn av dem, hans skulle säga till dem att gå ...

Det var inte hans "pundar-vän"  det var min kompis..

- Hej sötnos, jag hade vägarna förbi och ville se om du var hemma...

Killen försökte dra igen dörren men min kompis var för snabb, samtidigt som hon går in i hallen kommer jag ut från köket...

-Nämen Vivi ??? Vad gör DU här, hur känner du *piiip* ??

- Heeej!! Jag kan ju fråga desamma ....??

Sedan ställde vi oss brevid varandra och spände ögonen in killen. Jag har aldrig sett uttrycket "vrida sig som en mask på en krok" gestaltas så bra som den kvällen. Killen vissta inte vad han skulle göra eller vad han skulle säga. Vi skällde både två ut honom för att vara en skitstövel, ett riktigt kryp. Det enda han sa under denna utskällning var :

-Jag kan inte hjälpa att jag är svag och osäker

Han körde på "tyck synd om mig"-kortet, ngt han ofta gjorde. Han hade ju varit med om så mycket ....bullshit!!! Vi travade ut från hans lägenhet och in till stan , firade på puben där vi jobbade som croupierer, talade om för alla vad vi gjort!

Den sommaren gick vi nästan alltid ut tillsammans, vi såg honom en gång och då flydde han med svansen mellan benen.... :)

Jag har knappt sett killen sedan dess men jag kommer aldrig förlåta honom, det var ju inte det enda han gjorde, så mycket mer har bubblat upp till ytan, förträngda minnen... men vi fick vår hämnd och ja...

                                          HÄMNDEN ÄR LJUV