Ser ni detta perfekta lilla huvud....

Igår fick det i ett jack i sig !!!!

Jag var på jobbintervju när maken ringde, jag svarade inte under intervjun, men direkt efter och då fick jag veta att våran lillfis hade trillat in i bokhyllan. Det blev ett litet jack och en JÄTTE-bula. Man kan lugnt säga att det gick fort hem i bilen. Vad fasen ska ungarna gå och slå sig för!!

Vi är ju två vuxna hemma oftast och har stenkoll (för mycket koll egentligen) och ÄNDÅ hittar de där små liven den svåråtkomliga vassa kanten under den millisekund man vänder bort huvudet eller är 2 meter bort ....

Gahhhhh

Som tur är så har allt gått bra, han verkar faktiskt inte ha fått några andra men än en bula. Måste återigen berömma personalen på 1177 som är så pedagogiska och talar om precis vad man kan göra och titta efter!

Idag har jag en riktig lyxdag!

Först har jag varit hos frissan och nu sitter jag här i min ensamhet (Emil & Thomas är med Emils farmor) vid datorn efter att ha både dammsugat & våttorkat golven. Ska snart ta en liten promenix och ta fram lite av julsakerna. Underbart att få fixa till både sig själv och hemmet i lugn och ro.

När börjar ni julförberedelserna hemma hos er ??

Nyklippt, joho .... det syns visst ... eller ??

Jag läste detta inlägg hos min bloggvän Emm. Emms blogg är lösenordskyddad, men hon brukar vara generös med vilka som får läsa, så ni kan maila henne för lösen  emmpe5@hotmail.com

Ibland vill man ju faktiskt inte att alla ska kunna hitta till ens blogg, om man skriver väldigt personligt kaske man t.ex inte vill att alla i släkten eller alla på jobbet läser det.

Så ... nu ska ni få läsa hennes inlägg som faktiskt är ett riktigt bra boktips,
men ändå lite mer än bara ett boktips.... 

Jag håller på att läsa den här boken för andra gången. "Ge ditt barn 100 möjligheter istället för 2" är en helt fantastisk bok. Innan jag började läsa den här boken så kände jag mig helt lost i alla tankar om genusfällor och jag kan inte säga att min lärarutbildning spädde på det intresset heller. Jag tycker att den här boken lämpar sig lika bra till föräldern som till vem som helst som är i kontakt med barn i alla åldrar. 

Min grupp barn på jobb är i åldrarna 4-6 år och majoriteten är tyvärr flickor. Vi har tio flickor och tre pojkar och pojkarna lyser med sin frånvaro även i de andra två grupperna. Min kollega som även är chef har många gånger beklagat sig över detta och ursäktat sig med att hon gjort så mycket hon kunnat för att motverka detta men så är det. Just nu är det ett tillskott av föräldrar till flickor som skickar in ansökan till förskolan. För tre år sedan var det ett tillkott av pojkar.

I min grupp är största intresset sedan terminens början FROST, disneys nyaste tillskott där två vackra prinsessor har huvudrollen. Jag får tillägga att detta intresse enbart finns hos flickorna och att de kan sjunga hela soundtracket i filmen på engelska och svenska. De kommer även med väskor, kläder, dockor och smycken, allt från Frost. Vi har en flicka som är ensambarn och som jämt kommer med splitternya saker till förskolan. Hon kräver också att de andra ska se och uppmärksamma både hon själv och de saker hon tar med oss.

Jag och min kollega fick oss en riktig tankeställare när hon en dag frågade; "Jag har smink på mig idag, visst är jag fin?" Och min kollega tittade först på flickan och sen på mig och jag kunde se hur hon verkligen tänkte vad hon skulle svara flickan. Jag fyllde i "Åhh vem har sminkat dig?". Och sen dess har vi verkligen kämpat för att tänka vad vi egentligen säger till barnen. Det är så himla enkelt att hamna i fällan där man bekräftar utseende "Åhh har du en ny tröja idag. Vad fin den är" eller "Vad duktig du är!". Speciellt när det gäller flickor som tidigt kan utveckla duktighetssyndromet och hela tiden måste få bekräftelse.

Visst ska barn uppmärksammas och höjas i den grad som är möjlig men man kan göra det på olika sätt för att inte objektifiera barnet. Att visa intresse för det barnet gör är också att bekräfta. Att se varje barn som kommer till förskolan är också att bekfräfta.

För några månader sedan bestämde vi oss för att ha ett tema om hästar för att vi såg att många barn visade intresse för hästar. Alla flickorna var överlyckliga över detta. Men när temat var slut och vi skulle samla ihop alla tankar som barnen hade lärt sig från vårt temaarbete så visade sig att den som kom ihåg mest av alla var den pojke som till synes verkat mest oberörd av temat och som hade skapat lite kalabalik i stallet när han fick vänta på sin tur att borsta hästen. Han kom ihåg saker som ingen annan hade sagt.

Det var så himla kul att se han lysa upp när han fick berätta. Jag insåg att detta temaarbete hade varit för alla trots att flickorna hade fått stå i rampljuset och skina med sina kunskaper medan våra pojkar hade hamnat lite i skymundan för att de inte uppvisat samma entusiasm. Hemskt egentligen, men otroligt intressant.

Som sagt så har denna bok verkligen ändrat min uppfattning och hur mitt förhållningssätt är till pojkar och flickor. En superbra bok som jag verkligen vill höja till skyarna

//Emm

Om någon annan där ute nu är sugen på att gästblogga hos mig om något ni brinner för

så hör av er, så får vi se vad jag kan göra

Smulor och allt smått skräp på golvet är JÄTTEintressant,

nästan lika intressant som kompisen dammsugaren.

Annars är favoritleksakerna tidningar & böcker samt de runda "klossarna"

Just nu är lilleman i en jätterolig period då han har många långa pratstuner med oss
och roliga miner. Han är en riktig liten charmör och charmar de flesta han möter.

Han sover bra och äter oftast bra, men naturligtvis kommer bra och dåliga dagarn/nätter.

Han är ca 79cm lång och väger snart 10kg

Just nu har vi börjat finurla på förskola.... den är lite krångligt och speciellt då vi fått en plats på helt fel håll och inte i byn vi bor i ... dessutom är jag ju arbetslös och så fort jag fått jobb kommer vi kolla hur i en annan kommun så ....

Lite krångel som sagt ....

13 månader....

Min lille busfis

Ni som läste inlägget om att spara pengar för att båda föräldrarna ska kunna vara hemma med barnet.... Här kommer en fortsättning, nämligen hur det har fungerat att vara hemma SAMTIDIGT !

Det var ju inte planen att vi skulle var hemma båda två samtidigt, inte så här länge iaf. Anledningen är ju som sagt att jag är arbetslös och jag har tyvärr inte fått jobb ännu, bara ett par intervjuer...ett par "silvermedaljer". Söker så många jobb jag kan, för jag vill verkligen ut i arbetslivet igen.

Det finns ju många fördelar med att vara hemma samtidigt så länge, men faktiskt också någon nackdel.

Fördelar:

Emil får ha båda sin föräldrar hemma, han får en bra grund trygghet, han får mycket uppmärksamhet och är faktiskt varken pappig eller mammig, har aldrig varit och det kan ju bero på detta.

Jag och maken delar på ansvaret med både Emil och hem, vi får båda mycket tid med vår son, ser hans framsteg, ser honom växa upp. Delar allt detta fantastiska med varandra och kan dessutom få en del egentid ibland då vi kan dela upp tiden mellan oss.

Ja, jag kan fortsätta skriva en massa fördelar, för det är faktiskt en ynnest och ett privilegium att få denna tiden tillsammans. Något jag verkligen värderar och försöker njuta av så länge det varar för det är få förunnat och kommer nog aldrig hända igen även om vi får fler barn.

Nackdelar:

Man trampar varandra lite på tårna när man är hemma så länge båda två. Det blir lite svårt att låta maken vara pappaledig på heltid eftersom jag faktiskt också är hemma och det tar inte 8h/dag för att söka jobb ärligt talat.

Emil kanske vänjer sig vid att få så mycket uppmärksamhet, ngt som kanske blir svårt sedan när jag börjar jobba och han ska in på förskola.

I slutändan hoppas jag att jag snart får jobb,
men fram tills det händer försöker jag njuta och ta tillvara denna tiden!

#föräldrarledighet #mammaledig #pappaledig #föräldrarskap #uppfostran #barn

Vi har alltid haft mycket olika sparkonton, vi har ett resekonto, ett huskonto och ett buffert + privatsparande. Vi har både i vår vanliga bank och ett i en annan bank som ger mycket högre ränta, du kan ju kolla på flera olika sparalternativ och inte bara de stora bankerna, bara du kollar upp villkoren ordentligt. För oss fungerar det jättebra med flera olika sparkonton, senaste året har vi dock sparat för något helt annat....

Hus, resa, bil, några av de vanligaste sakerna folk sparar till...

Jag har ju faktiskt inte pratat så mycket om att både jag och maken är hemma med Emil just nu, det är ju faktiskt något vi på sätt och vis planerat, i alla fall att maken skulle vara hemma.

Så här tänkte vi:

När jag var gravid pratade vi om hur vi ville göra med föräldrarledigheten och vi kom fram till att vi båda ville att min man skulle vara pappaledig i ett par månader, dvs MER än 2 månader. Problemet var att jag hade ett föräldrarvikariat som jag inte ens skulle jobba tiden ut på eftersom jag var gravid. Jag skulle med andra ord vara mammaledig och sedan arbetslös medans han var pappaledig.  Vår inkomst skulle alltså minsta över 10 000kr!!

Jag hör ofta föräldrar säga att de inte har råd att dela upp sin föräldrarledighet, att de förlorar för mycket pengar på det, men ärligt talat är det (för de flesta) ett val man gör.
För de flesta har faktiskt råd, om man sparar.

Vi sparade så mycket vi kunde fram tills min make gick på pappaledighet och nu använder vi de pengar vi sparat för att hjälpa till när våra inkomster inte riktigt räcker till.

Vi prioriterade alltså att han skulle vara hemma, valde att rikta våra sparpengar dit och det kan faktiskt de flesta föräldrar göra. Klart att det kan ta olika lång tid att spara ihop pengar,men de flesta kan faktiskt undan vara ganska mycket varje månad om man bestämmer sig.

Som sagt jag säger inte att detta gäller alla. För en del handlar det kanske inte om pengar utan att ena parten vill vara hemma längre, en del har faktiskt inte råd, en del har ingen partner att dela med osv osv.

Det finns alltid undantag.

Jag kan däremot ibland känna en liiiiten irritation att ursäkten "vi har inte råd" används lite för ofta när den inte stämmer, det handlar lite om att ta sig råd ... om man vill (och kan). Bättre att stå för att man itne vill ändra på sin livsstil för mycket.

Hur det fungerar att vara hemma båda två, fördelar och nackdelar får jag ta i ett annat inlägg.

Nu är jag lite nyfiken.... vad har ni för reaktioner på detta ?

Har ni som har barn någonsin tänkt tanken att spara till föräldrarledighet?

Vår bästa investing     

Emil tycker fortfarande det är fjantigt att gå själv, han gå-vägrar lite just nu när vi försöker öva med honom.

Han var på väg att ta sina första steg, men utvecklingen har faktiskt gått tillbaka efter att han var sjuk. Det får ta den tid det tar, undertiden kan man ju krypa, stå och bli buren.

Emil har börjat digga musik, han älskar ju att kolla på vissa filmklipp med barnvisor som "klappa händerna" och har lärt sig klappa, smacka med tungan och vinka med hjälp av t.ex den låten. Det som dock är nytt är att han ofta sitter och guppar/diggar till vanlig musik när han sitter eller står, det är såååå gulligt !!

Han äter bra igen nu efter att han var sjuk, men har tyvärr blivit lite känsligare med viss mat. Vissa matbitar som hamnar fel gör att han lätt klöks, men han kräks iaf inte och fortsätter äta. Några favoriter är pasta bolognese/köttfärsås, lax och pannkakor, ngt han får smaka av oss ibland.

Jag vet inte riktigt vad han väger nu eller hur lång han är, man han borde väga över 9-10kg och vara ca 78-80cm lång. Vi ska till läkaren och vaccinera honom + väga, mäta osv nästa vecka.

Han kan säga mamma & pappa. Han härmar även katterna när de jamar och säger "Baba" och väldigt mycket. Han har också lärt sig känna igen "bil", "kisse", "boll", "spindel" m.m Det är svårt att veta hur mycket han förstår ibland då han inte pekar på saker, men man märker att han förstår mer än vad man tror. Som ordet "NEJ" ha ha , han har full koll på vad jag menar , men skiter ofta i det ändå ... med en väldigt busig min.

Han har också just nu otroligt mycket roliga uttryck och miner för sig, vi håller på att vika oss dubbla av skratt här hemma ibland. Han får också små raseriutbrott, men han blir oftast inte arg på riktigt utan kan gnälla eller skrika till och det syns så tydligt att det bara är skådespeleri.

Där var en liten summering av vår lille bus.

Känns som det händer otrolgit mycket just nu och det är spännande att få vara med om denna utvecklingen.

Idag blir det för känslofyllt med ett långt inlägg

Idag firar vi bara att denna underbara lille kille kom till världen för precis ett år sedan

Kl 07.30 söndag morgon 13-10-13

KÄRLEK !!!

Det är ju först i morgon vår lille kille fyller ett år, men kalaset hade vi igår.

Emil njöt av all uppmärksamhet och var på jättebra humör! Jag var ännu mer förvånad att han inte bara var glas under kalaset utan även efteråt trots att han bara sovit 20 min. på förmiddagen!

Jag har haft så himla mycket senaste tiden först med att hämta oss från kräksjuka och sedan allt fix inför kalaset, på detta så har Emil sovit riktigt dåligt. Lovar att försöka svara på era fina kommentarer så snart jag kan och lägga ut något recept på alla godsaker.

Här kommer lite fina foton tagna med en RIKTIG kamera och inte bara mobilen!

Det blev macaroons, cupcakes, chokladbollar och choklad & nougattårta.

Emil med sina paket

Vår stora kille... vill inte gå riiiiktigt ännu